Kanalmuseet har funnits i 40 år och belyser Dalslands kanals historia. Utställningen är byggd kring miljöer och visar samlingar från gångna tider då bygden sjöd av aktiviteter vid järnbruk, sågverk, skeppsvarv, valskvarn, tegelbruk och massa- och pappersbruk. Kanalmuseet är av stor betydelse när det gäller att visa ett stycke kulturhistoria i denna del av Sverige. Kanalmuseet i Håverud berättar om barn, kvinnor och män och deras liv vid älvarna, sjöarna och Dalslands kanal från 1800-talets jordbruk till dagens pappersbruk. Alla har levt ett liv vid det vatten som sträcker sig från Vänern i söder till Stora Le i norr. De effektfulla och konstnärsdesignade miljöerna bidrar till att ett besök på museet blir en dramatisk resa med händelser vid vatten för hela familjen.

LIVET LÄNGS DALSLANDS KANAL

Kanalmuseet, som ägs av Skålleruds Hembygdsförening, var fram till år 1968 kontor för Håfreströms AB. Efter kanalmuseets ombyggnad 1997, visas alla dessa verksamheter på ett pedagogiskt och fantasifullt sätt i sina rätta miljöer, där färg och form fått spelrum. Besökaren får möjlighet att färdas bakåt i historien i en stämningsfull atmosfär. Museet skildrar människornas liv längs älven, både före och efter kanalens tillkomst samt under byggandet av Dalslands kanal

Museet skildrar människornas liv längs älven, både före och efter kanalens tillkomst samt under byggandet av Dalslands kanal.
I den tekniska avdelningen, som inryms i en f d maskin-tvättstuga har man samlat och bevarat äldre och unika ångmaskiner, motorer mm. Här finns även västra Sveriges första likströmsaggregat från år 1891 kopplad till en Edison-lampa. Redan år 1891 hade fabriken i Håverud elektriskt ljus genom egen generator, som försåg 80 koltrådslampor, vardera på 16 watt, och med en spänning på 110 volts likström. Dåvarande bruksägaren på Upperud, Axel R. Jansson, lät år 1896 installera en 110-voltsgenerator, som försåg Upperud med elektriskt ljus. Kraftstationen i Håverud byggdes under åren 1905-08 med två generatorer. Turbinerna drivs via en 230 m lång tunnel från sjön Åklången. Kraftstationen levererar 3000 kW vid en vattenföring 45 kubikmeter per sekund. En tredje generator installerades år 1915.

Sågverk och timmerflottning bedrevs i stor omfattning vid bruken. Vid Upperuds och Håveruds strömmar idkades laxfiske. Dessa vattenfall ägdes i början av 1800-talet av Baron Henry S:t Cyr, grevinnan Ulla Ramel samt häradshövding Wolrath Ulfsparre. I Upperud har bl.a. funnits valskvarn, träsliperi, sågverk, tegelbruk, båtvarv, halmflätningsskola och ett stort jordbruk. Minnen från denna tid utgör dels Upperuds herrgård och de fyra smedstugorna med tillhörande ekonomibyggnader. Efter järnbrukets era gjorde trä och papper sitt intåg vid bruken utefter kanalen, så ock vid Upperud och Håverud.

I Håverud bildades år 1880 av Alexander Halling Håfreströms AB, för tillverkning av pappersmassa från eget träsliperi. År 1890 installerades en tidningspappersmaskin. I mitten av 1950-talet arbetade c:a 190 personer på fabriken i Håverud. År 1974 upphörde tillverkningen av papper och pappersmassa vid fabriken här och flyttades över till fabriken i Åsensbruk, som idag är tyvärr nedlagd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LITE KANALHISTORIA

Före kanalens tillkomst från början av 1600-talet till omkring 1870 bedrevs järnhantering vid åtskilliga platser längs älven. Järnmalmen kom till största delen från Bergslagen och skeppades med båtar över Vänern till Upperud för vidare transport på landsväg. I Upperud fanns på sin tid Dalslands största industri, ett järnverk med nio hammare och tre sågar. Landskapets första stångjärnssmedja anlades år 1664 mellan Upperudshöljen och sjön Spången av rådman Paul Roches från Göteborg.

I slutet av 1600-talet hade Upperud smidesrättigheter för 450 skeppund (= c:a 765 ton/år) Järnbruket som till år 1840 var Dalslands största, nedlades år 1871 efter 200 års verksamhet men 1866 hade anlagts en massafabrik, som i sin tur nedlades i slutet av 1950. Vid Glyxhult, 2,5 km norr om Håverud, anlades omkring 1640 en masugn.
Upperudsälven, som sträcker sig från Vänern upp till Stora Le i sydvästra Värmland, utbyggdes åren 1864 – 68 i en första etapp med slussar från Köpmannebro till Lennartsfors och benämndes ”Dalslands Kanal”. Därigenom underlättades transporterna sjövägen till de industrier som fanns utefter kanalen.

I Håverud finns fyra slussar med en sammanlagd nivåskillnad på 10 m. Dalslands kanals största turistattraktion är utan tvekan akvedukten. Den är friherre Nils Ericsons mästerverk. Istället för att dra en järnväg mellan sjöarna kom han på den geniala idén att även här bygga slussar och en akvedukt över forsen. Akvedukten är gjord i järn och sammansatt med 33 000 nitar. Den fungerar fortfarande klanderfritt och är en av våra största turistattraktioner i Västsverige. Kanalen har idag 21 slussar upp till Bengtsfors och sjön Lelången och vid Lennartsfors finns ytterligare 3 slussar upp till Stora Le. Nivåskillnaden mellan Vänern och Stora Le är 58 meter. De dalsländska slussarnas längd är 22,75 m, bredden är 4,05 m och djupet är 1,80 m.

KANALMUSEET I HÅVERUD

Öppet:        1 maj-14 juni: 11.00–16.00
15 juni–14 augusti: 10.00–18.00
15 augusti–30 september 11.00–16.00
Grupper året runt efter överenskommelse

Inträde:       30 kronor – Barn upp till 14 år gratis

KANALMUSEET  Museivägen 3 – 464 72 HÅVERUD
Tel. 0530-30624 – Mobil 070-640 2106
E-post: kanalmuseet@telia.com
www.kanalmuseet.se